Puh!

I november gjorde gravid Katarina och jag en vansinnesresa till Norge. Dryga 60 mil i bilen sen kväll, sov några galna timmar i bilen utanför utställningshallen i Lilleström. Målet var att åka hem med en Norsk vinnare.

Vi nådde vårt mål och åkte glada och nöjda hem. Så uppspelta att jag glömde titta på kritiklappen. När jag i maj tittade på den upptäckte jag till min förfäran att CACIB-rutan inte var ikryssad. Vad betyder då det? Jo, att Shandi inte fått det "internationella certifikat" som hon var berättigad till. Jag ställde henne i unghundsklass just för att kunna få det (och gick då miste om titeln norsk juniorvinnare). Man behöver 4 CACIB i 3 olika länder för att kunna bli internationell champion (C.I.B). Om hon nu inte fått något CACIB behöver jag ju åka till Norge igen...

 

GRRRRRR vad sur jag blev! Jag mailade norska kennelklubben som iskallt konstaterade att en finsk championtik fått CACIB och en annan championtik reservcacib. Som om jag nöjde mig med det? Nope! Jag mailade Fredrik som dömde och han bekräftade att Shandi skulle fått CACIB och att ringsekreteraren skrivit fel. "Jag föreslår att du kontaktar Norska Kennelklubben och ber dem ändra i resultatlistan".

 

Idag kom ett mail från Norska kennelklubben som bekräftade att man ändrat i resultatlistan och Shandi nu har sitt norska CACIB. Nu behöver hon bara ett till för att bli C.I.B. Och det går bra att få i Sverige. Skönt! I fortsättningen kommer jag att kontrollera mina kritiklappar på plats!

 

Imorgon är det dags att jobba igen. Konstigt att sommaren alltid går så fort...