Regn, regn och lite regn...

I helgen har jag åkt t o r Tvååker tre dagar. Hundutställning såklart. Och helt nöjd är jag väl inte eftersom det enda jag fått med mig hem på tre dagar är ett CACIB till Maxine. Nej, visst ja, Leif blev BIR-valp 4-6 månader också på söndagen.
Nu är det tyvärr domaren som dömer, så det är inte mycket att göra åt. Självklart hade jag de finaste hundarna med mig både dit och hem igen.

Dag ett blev vår fina Maxine andra bästa tik med reservcacib. Men eftersom tiken som vann är internationell champion kommer Maxine att få det cacibet.
Bali blev andra bästa tik dag två. Jag avskyr att bli tvåa, men det var mot en värdig vinnare så det är väl bara att bryta ihop och komma igen. Jag ställde dem varsin dag eftersom de annars skulle konkurrera med varandra.

Perrospecialen blev väl en flopp utan dess like. Inte för mina kära vänner på Kennel Ferrylands i Norge. De vann rubbet och det var kul.

Men i övrigt var det faktiskt inte kul alls. Ösregn. Tråkig domare som kändes oengagerad och bara tjatade om att hundarna hade för kort päls. Ett par hundar som nafsade (absolut inte mina!). Tält, paraplyer, regnkappor. Men trevligt folk såklart. Fast jag hann väl inte hälsa på hälften.. Nej, när det regnar är det inte så himla kul faktiskt. Och när jag inte vinner är det ännu tristare. Men i vanlig ordning var det domaren som dömde och han gillade de norska hundarna mer.

Söta Leif (John Deere de el Viejo Cauce) blev i alla fall BIR-valp 4-6 månader. Honom är jag väldigt nöjd med och glad för. Tack Sara för allt jobb du lägger på dina hundar!

Ove vann unghundsklassen - men hade såklart för kort päls för att ta sig vidare.

 Söta Isa skötte sig utmärkt men blev oplacerad.

 Bali, min lilla världsvinnare, blev tredje bästa tik.

Och Tazzo, som vann hela skiten förra året, fick nöja sig med att bli fyra.

Tja, vad är en bal på slottet? Nu ska jag bada valpar, åka och besiktiga dem och sedan sätta ihop alla papper och packa väskor. På onsdag från kl. 9 flyttar de en efter en. Och sedan dröjer det väl bara några dagar innan det är dags för nästa äventyr! Shandi är tjock och trött. Och för er som undrar hur hon mår så är hon bättre. Inte på topp, men bättre.